|
aghã
aghã (a-ghắ) sm aghadz (a-ghádzĭ) – unã cu agã
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: agãaghãchipsescu
aghãchipsescu (a-ghã-chip-sés-cu) vb IV aghãchipsii (a-ghã-chip-síĭ), aghãchipseam (a-ghã-chip-seámŭ), aghãchipsitã (a-ghã-chip-sí-tã), aghãchipsiri/aghãchipsire (a-ghã-chip-sí-ri) – unã cu agãchipsescu
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: agãchipsescuaghãchipsiri/aghãchipsire
aghãchipsiri/aghãchipsire (a-ghã-chip-sí-ri) vb IV aghãchipsiri (a-ghã-chip-sírĭ) – unã cu agãchipsiri
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: agãchipsiriaghãchipsit
aghãchipsit (a-ghã-chip-sitŭ) vb IV aghãchipsitã (a-ghã-chip-sí-tã), aghãchipsits (a-ghã-chip-sítsĭ), aghãchipsiti/aghãchipsite (a-ghã-chip-sí-ti) – unã cu agãchipsit
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: agãchipsitaghalea
aghalea (a-ghá-lea) adv – unã cu agalea
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: agaleaaghali/aghale
aghali/aghale (a-gá-li) adv – unã cu agalea
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: agaleaaghãlisescu
aghãlisescu (a-ghã-li-sés-cu) vb IV aghãlisii (a-ghã-li-síĭ), aghã-liseam (a-ghã-li-seámŭ), aghãlisitã (a-ghã-li-sí-tã), aghã-lisiri/aghãlisire (a-ghã-li-sí-ri) – unã cu agãlisescu
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: agãlisescuaghãlisiri/aghãlisire
aghãlisiri/aghãlisire (a-ghã-li-sí-ri) aghãlisiri (a-ghã-li-sírĭ) – unã cu agãlisiri
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: agãlisiriaghãlisit
aghãlisit (a-ghã-li-sítú) adg aghãlisitã (a-ghã-li-sí-tã), aghãlisits (a-ghã-li-sítsĭ), aghãlisiti/aghãlisite (a-ghã-li-sí-ti) – unã cu agãlisit
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: agãlisitaghalitsa
aghalitsa (a-gha-lí-tsa) adv – unã cu agalitsa
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: agalitsaarpagh
arpagh (ar-págh) adg arpaghã (ar-pá-ghã), arpayi (ar-páyĭ), ar-payi/arpaye (ar-pá-yi) – unã cu arpag
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: arpagbichear
bichear (bi-chĭárŭ) sm, adg (mash masculin) bicheari (bi-chĭárĭ) – bãrbat (ficior) tsi nu easti nsurat; ninsurat, nincurunat, nincrunat, cãndãturash
{ro: burlac}
{fr: célibataire}
{en: single (man only), unmarried}
ex: armasi bichear (ninsurat); bunã-i bana di bichear
§ bichireatsã (bi-chi-reá-tsã) sf bichirets (bi-chi-rétsĭ) – starea tsi u ari un bãrbat cari nu easti nsurat (cu tuti cã-lj vinji chirolu); bichirlãchi, agamii, aghamii, ninsurari (trã bãrbat), nincurunari, fãrã cãrunã
{ro: burlăcie}
{fr: célibat (pour hommes)}
{en: celibacy (for men)}
ex: bichireatsa nu-i bunã
§ bichirlãchi (bi-chir-lắ-chi) sf bichirlãchi (bi-chir-lắchĭ) – (unã cu bichireatsã)
brãghaci/brãghace
brãghaci/brãghace (brã-ghá-ci) sf brãghãci (brã-ghắcĭ) – unã cu brãgaci
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: brãgacibrãghãcicã
brãghãcicã (brã-ghã-cí-cã) sf brãghãcitsi/brãghãcitse (brã-ghã-cítsĭ) – unã cu brãgãcicã
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: brãgãcicãcãrãghaci
cãrãghaci (cã-rã-ghácĭŭ) sm cãrãghaci (cã-rã-ghácĭ) – unã cu cãrãgaci
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: cãrãgacicutlã
cutlã (cú-tlã) sf cutli/cutle (cú-tli) – vas cu cari s-misurã (grãnili); vas di lemnu ca unã cupã i unã lingurã mari cu cari s-misurã grãnili (fãrina, apa, etc.); crinã, acrinã, alcechi, tãghari, shinic, cuveali, stamboli/stambole
{ro: căuş, baniţă}
{fr: boisseau, seille de bois, très grande cuillère}
{en: bushel, large wooden spoon for measuring grains, flour, water, etc.}
ex: vindui multi cutli di grãn
dhisputaraghã
dhisputaraghã (dhis-pu-ta-ra-ghắ) sm dhisputaraghadz (dhis-pu-ta-ra-ghádzĭ) – unã cu disputaragã
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: disputaragãdispoti
dispoti (dis-pótĭ) sm dispots (dis-pótsĭ) – unã di scãrli analti di priftsãlji (di arhiereeanj); arhiereu, ipiscup;
(expr:
1: lu (u) scol la dispoti = (mi duc la dispoti, la dãvii tra s-) caftu s-mi dispartu di muljari, di bãrbat;
2: (cari ts-u lo?, cari tsi-u furã?) dispoti! = nu shtiu cari!; cari sã-ts creapã; cureai)
{ro: arhiereu, episcop}
{fr: évêque, archevêque}
{en: bishop, archbishop}
ex: dispoti aflã mash prifteasa; vinji dispoti ãn hoarã, sh-preftsãlj s-fac (ca) nveasti; chir dispoti ma lj-u dzãtsea; cãts sh-la mãnjli, cu dispoti mãcã pãnj?; shi dispoti s-lu-adari, gumarlu la numtã nu s-cljamã; lituryisi dispoti; mash ti un s-pidipsea, ti dispoti!; dispoti, mi loash pri gushi; cari u furã capra? dispoti!
(expr: nu shtiu cari!; cari s-tsã creapã!)
§ disputami/disputame (dis-pu-tá-mi) sf fãrã pl – isnafea-a dispotslor; multimi di dispots
{ro: număr mare de arhierei}
{fr: nombre d’évêques}
{en: number of bishops}
ex: s-adunã disputamea (s-adunarã dispotslji tuts)
§ disputsãlji/dis-putsãlje (dis-pu-tsắ-lji) sf disputsãlj (dis-pu-tsắljĭ) – tehnea di dispoti; scamnul di dispoti; ipiscupii, episcopii, ipiscupat
{ro: arhierie}
{fr: carrière d’évêque}
{en: diocese}
§ disputescu (dis-pu-tés-cu) adg disputeascã (dis-pu-teás-cã), disputeshtsã (dis-pu-tésh-tsã), disputeshti/disputeshte (dis-pu-tésh-ti) – tsi tsãni di un dispoti; di dispoti; di ipiscup; ipiscupescu
{ro: arhieresc}
{fr: d’évêque}
{en: of bishop}
ex: calu easti disputescu (di dispoti)
§ disputeashti/disputeashte (dis-pu-teásh-ti) adv – ca faptu di dispoti
{ro: ca arhiereu}
{fr: à la manière des évêque}
{en: as done by a bishop}
§ disputaragã (dis-pu-ta-ra-gắ) sm disputaragadz (dis-pu-ta-ra-gádzĭ) – un dispoti tsi easti multu-arãu (ca un agã!)
drãghãsii/drãghãsie
drãghãsii/drãghãsie (drã-ghã-sí-i) sf drãghãsii (drã-ghã-síĭ) – unã cu drãgãsii
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: drãgãsiidrãghat
drãghat (drã-ghátŭ) sm drãghats (drã-ghátsĭ) – unã cu drãgat
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: drãgat