|
dinapandica
RO:neaşteptat, pe neaşteptate … Dictsiunar Armãn-Romãn Data DB:33305>2014-05-14 22:31:04.165134 »
dinãcali/dinãcale
dinãcali/dinãcale (di-nã-cá-li shi dí-nã-cá-li) adv – (tsi lipseash-ti si s-facã) multu-agonja, tu niheamã di-oarã; fãrã nitsiunã amã-nari; diunãcali, unãshunã, diunãoarã, dinãoarã, trãoarã, truoarã, parafta, tu loc, ta-unã; cãt s-dai peanili di oclji; pãnã s-ascuchi; cãt s-dzãts unã (dauã, trei); nigrit ninga zborlu, etc.
{ro: deodată, imediat}
{fr: immédiatement, tout à coup, aussitôt}
{en: immediately, at once}
ex: strigã ficiorlu dinãcali (unãshunã); arãzboilu dinãcali (truoarã) stãtu; portsãli sã ncljisirã dinãcali (diunãoarã); si scoalã dinãcali (diunãoarã)
§ diunãcali/diunãcale (dĭu-nã-cá-li shi dĭú-nã-cá-li) adv – (unã cu dinãcali)
ex: cãdzu diunãcali (diunãoarã); [bãgats oarã cã noima-a adverbului “diunãcali” nu easti idyea cu-atsea dit: “nu zburãscu di unã cali tsi nu easti bunã]
dina
dina (dhí-na) invar – unã soi cu…; ahtari, aftari, atari, tari, filean
{ro: cutare}
{fr: tel, pareil}
{en: such}
dinã
dinã (dí-nã) sf fãrã pl – pistipsirea tsi u ari cariva cã easti un Dumnidzã tu lumi cari featsi nomurli tsi el prindi s-li-ascultã; pisti, trischii, nom, fedi, imani, besã
{ro: credinţă}
{fr: foi, croyance}
{en: faith}
ex: oaminj fãrã dinã (pisti), fãrã imani; nu-l vedz cã nu-ari dinã?
§ dinsãz (din-sắzŭ) sm, sf, adg dinsãzã (din-sắ-zã), dinsãji (din-sắjĭ), dinsãzi/dinsãze (din-sắ-zi) – numa tsi u da turtsilj a-atsilor tsi nu suntu di pistea-a lor (a crishtinjlor); om fãrã pisti; om arãu, ninjilãos; apistu, gheaur, cãur, pãngãn, pabes, babes, imansãz
{ro: păgân, infidel, necredincios}
{fr: infidèle, mécréant}
{en: infidel, unbeliever}
ex: easti dinsãzã (fãrã pisti, apistã), imansãzã
dinafoarã
dinafoarã (di-na-fŭá-rã) adv – vedz tu afoarã1
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: afoarã1dinaindea
dinaindea (di-na-ín-dea) adv – scriari neaprucheatã tu-aestu dictsiunar; vedz dinaintea
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascãdinãindea
dinãindea (di-nã-ín-dea) adv – scriari neaprucheatã tu-aestu dictsiunar; vedz dinãintea
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascãdinaindi/dinainde
dinaindi/dinainde (di-na-ín-di) adv – scriari neaprucheatã tu-aestu dictsiunar; vedz dinainti
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascãdinãindi/dinãinde
dinãindi/dinãinde (di-nã-ín-di) adv – scriari neaprucheatã tu-aestu dictsiunar; vedz dinãinti
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascãdinaintea
dinaintea (di-na-ín-tea) adv – vedz tu nãinti
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: nãintidinãintea
dinãintea (di-nã-ín-tea) adv – vedz tu nãinti
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: nãintiacumtin1
acumtin1 (a-cúm-tinŭ) sm fãrã pl – andoapir, aradzãm, astã-mãtsiri, agiutor, apanghiu, etc.
{ro: încetare, oprire, adăpost, reazem, etc.}
{fr: cesse, trève, arrêt, apaisement, abri, approch, accueil, appui, etc.}
{en: stop, reception, support, etc.}
ex: acum-tinlu (aradzimlu) a tãu s-hibã lilicea-atsea mushata; schiclu a muntsilor Carpats eara acumtinlu (andoapirlu) a lor; plãmtã fãrã acumtin (astãmãtsiri)
§ acumtil (a-cúm-tilŭ) sm fãrã pl – (unã cu acumtin1)
ex: nu-am acumtil (andoapir, agiutor) acasã
§ acumtin2 (a-cúm-tinŭ) (mi) vb I acumtinai (a-cum-ti-náĭ), acum-tinam (a-cum-ti-námŭ), acumtinatã (a-cum-ti-ná-tã), acumtina-ri/acumtinare (a-cum-ti-ná-ri) – acumtinescu, acundin, acundises-cu, ascumtin; astãmãtsescu, dãnãsescu, curmu, pupsescu, pãpsescu, pãfsescu, pãxescu; agãlisescu; apãnghisescu; aprochi; fac cunachi, chindruescu, chindurescu, pupusescu, etc.
{ro: înceta, conteni, primi, rezema, opri, poposi, etc.}
{fr: cesser, arrêter, faire halte, apaiser, abriter, approcher, accueillir, appu-yer, etc.}
{en: stop, make a halt, quiet, receive, support, etc.}
ex: s-acumtinarã (dãnãsirã, astãmãtsirã) niheam alumtãrli; nj-acumtinã (pupsi) sãndzili; aestu s-acumtinã (s-curmã) din cali; fãrã s-acumtinã (astãmãtseascã); nu s-avea acumtinatã (nu-avea faptã cunachi) iuva; ploaea avea acumtinatã (dãnãsitã, agãlisitã); s-nj-acumtin (sã-nj dizvursescu) caplu pri cãpitãnj; mãyistra lj-acljimã si s-acumtinã (apãnghiuseascã, dizvurseascã) tu cãlivã-lj; chilii tra si s-acumtinã (apãnghiuseascã) cãlugãrlji; nu mi-acumtinã (nu mi-aproachi) vãrnu
§ acumtinat (a-cum-ti-nátŭ) adg acumtinatã (a-cum-ti-ná-tã), acumtinats (a-cum-ti-nátsĭ), acumtinati/acumtinate (a-cum-ti-ná-ti) – acumtinit, acundinat, acundisit, ascumtinat; astãmãtsit, dãnãsit, curmat, pupsit, pãpsit, pãfsit, pãxit, agãlisit, apãnghisit, aprucheat; chindruit, chindurit, pupusit, etc.
{ro: încetat, oprit, poposit, rezemat, etc.}
{fr: cessé, arrêté, retenu, apaisé, abrité, approché, accueilli, appuyé, etc.}
{en: stopped, halted, quieted, received, supported, etc.}
ex: Sufie, cãrtsãli furã acumtinati (loati, tsãnuti) di zabitlãcã (pulitsii)
acundinari/acundinare
acundinari/acundinare (a-cun-di-ná-ri) sf – vedz tu acumtin1
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: acumtin1acundinat
acundinat (a-cun-di-nátŭ) adg – vedz tu acumtin1
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: acumtin1adap
adap (mi) (a-dápŭ) vb I adãpai (a-dã-páĭ), adãpam (a-dã-pámŭ), adãpatã (a-dã-pá-tã), adãpari/adãpare (a-dã-pá-ri) – dau apã (s-bea) a unei pravdã; asprucuchescu (pruscutescu, prãscutescu, ud, pluscutescu, pluscuchescu) unã grãdinã; bea apã (unã pravdã); s-udã (unã plantã)
{ro: adăpa, stropi}
{fr: abreuver, aroser}
{en: water (animals or plants)}
ex: s-lu-adapã (s-lji da s-bea apã) cu-a lui mãnã; adap calu (dau a calui apã s-bea); lj-adãpa (lj-aspru-cuchea) grãdina; s-easti cã nu adachi misurlu, nu creashti
§ adãpat (a-dã-pátŭ) adg adãpatã (a-dã-pá-tã), adãpats (a-dã-pátsĭ), adãpati/adãpate (a-dã-pá-ti) – tsi-lj s-ari datã apã s-bea (pravda); tsi ari biutã apã (pravda); udatã (grãdina)
{ro: adăpat, stropit}
{fr: abreuvé, arosé}
{en: watered (animals or plants)}
ex: prashlji nu suntu adãpats (udats, pruscutits)
§ adãpari/adãpare (a-dã-pá-ri) sf adãpãri (a-dã-pắrĭ) – atsea tsi s-fatsi cãndu s-adapã tsiva; dari apã (a prãvdzãlor ta s-bea), udari (grãdina)
{ro: acţiunea de a adăpa, de a stropi; adăpare, stropire}
{fr: action d’abreuver, d’aroser}
{en: action of watering animals or plants}
ex: iu njergu puljlji trã adãpari (tra s-bea apã)?; amãnãm cu adãparea-a trifiljlui; sh-adãparea sh-ari vahtea-a ljei
§ neadãpat (nea-dã-pátŭ) adg neadãpatã (nea-dã-pá-tã), neadãpats (nea-dã-pátsĭ), neadãpa-ti/neadãpate (nea-dã-pá-ti) – tsi nu-lj s-ari datã apã s-bea (pravda); tsi nu-ari biutã apã (pravda); tsi nu fu udatã (grãdina)
{ro: care nu a fost adăpat sau stropit}
{fr: qui n’est pas abreuvé ou arosé}
{en: who has not been watered (animals or plants)}
ex: Bailu-a lui armasi neadãpat (fãrã sã-lj si da apã s-bea); grãdinj neadãpati (niudati, neasprucuchiti)
§ neadãpari/neadãpare (nea-dã-pá-ri) sf neadãpãri (nea-dã-pắrĭ) – atsea tsi s-fatsi cãndu nu s-adapã tsiva; nidari apã (a prãvdzãlor ta s-bea), niudari (grãdina)
adhinãmii/adhinãmie
adhinãmii/adhinãmie (a-dhi-nã-mí-i) sf adhinãmii (a-dhi-nã-míĭ) – unã cu adinãmii
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: adinãmiiadhinat
adhinat (a-dhí-natŭ) adg adhinatã (a-dhí-na-tã), adhinats (a-dhí-natsĭ), adhinati/adhinate (a-dhí-na-ti) – unã cu adinat
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: adinatadhinaton
adhinaton (a-dhí-na-ton) adv – unã cu adinaton
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: adinatonadhinãtsescu
adhinãtsescu (a-dhi-nã-tsés-cu) vb IV adhinãtsii (a-dhi-nã-tsíĭ), adhinãtseam (a-dhi-nã-tseámŭ), adhinãtsitã (a-dhi-nã-tsí-tã), adhi-nãtsiri/adhinãtsire (a-dhi-nã-tsí-ri) – unã cu adinãtsescu
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: adinãtsescuadhinãtsiri/adhinãtsire
adhinãtsiri/adhinãtsire (a-dhi-nã-tsí-ri) sf adhinãtsiri (a-dhi-nã-tsírĭ) – unã cu adinãtsiri
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: adinãtsiriadhinãtsit
adhinãtsit (a-dhi-nã-tsítŭ), adg adhinãtsitã (a-dhi-nã-tsí-tã), adhinãtsits (a-dhi-nã-tsítsĭ), adhinãtsiti/adhinãtsite (a-dhi-nã-tsí-ti) – unã cu adinãtsit
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: adinãtsitbãhcé
RO:livadă; grădină
EN:orchard
FR:verger; jardin
Dictsiunar Armãn-Romãn-Englez-Francez - Mariana Bara 2015
dinãcali, di(u)nãcali
RO:imediat, brusc, deodată; împreună
EN:immediately; together
FR:tout de suite; ensemble
Dictsiunar Armãn-Romãn-Englez-Francez - Mariana Bara 2015
dinapandica
RO:deodată, pe neaşteptate
EN:unexpectedly, suddenly
FR:subitement
Dictsiunar Armãn-Romãn-Englez-Francez - Mariana Bara 2015
dinãsescu, dãnisescu
RO:a opri
EN:to stop
FR:arrêter; résister
Dictsiunar Armãn-Romãn-Englez-Francez - Mariana Bara 2015
gãrdinã
RO:grădină
EN:garden
FR:jardin
Dictsiunar Armãn-Romãn-Englez-Francez - Mariana Bara 2015
nicukirã
RO:soţie, gospodină, stăpână
EN:wife, good C2245C2394houskeeper, mistress
FR:
Dictsiunar Armãn-Romãn-Englez-Francez - Mariana Bara 2015
nidinãsitŭ
RO:continuu, neoprit
EN:continuous
FR:continu, sans arrêt
Dictsiunar Armãn-Romãn-Englez-Francez - Mariana Bara 2015
urdinari
RO:
EN:circulation; frequentation
FR:
Dictsiunar Armãn-Romãn-Englez-Francez - Mariana Bara 2015