|
fineri/finere
fineri/finere (fi-né-ri) sf – vedz tu fanã3
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: fanã3fin
fin (fínŭ) adg finã (fí-nã), finj (fínjĭ), fini/fine (fí-ni) – tsi easti suptsãri, minut, ndilicat, mushat shi multu bun; tsi easti di nai ma bunlu; has, hascu
{ro: fin, superior}
{fr: de bonne (de première) qualité}
{en: of good (best) quality}
ex: veshtu fin (has) shi sãnãtos
finghid
finghid (fin-ghítŭ) sm finghidz (fin-ghídzĭ) – scriari neaprucheatã tu-aestu dictsiunar; vedz fãnghit
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascãfinghidh
finghidh (fin-ghídhŭ) sm finghidz (fin-ghídzĭ) – scriari neaprucheatã tu-aestu dictsiunar; vedz fãnghit
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascãfinghit
finghit (fin-ghítŭ) sm, sn – vedz tu fãnghit
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: fãnghitfingi/finge
fingi/finge (fín-gi) sf – vedz tu afingi
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: afingifinirgi
finirgi (fi-nir-gí) sm – vedz tu fanã3
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: fanã3finirgiu
finirgiu (fi-nir-gíŭ) sm finirgeadz (fi-nir-gĭádzĭ) – scriari neaprucheatã tu-aestu dictsiunar; vedz finirgi
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascãfinji/finje
finji/finje (fín-ji) sf finji/finje (fín-ji) – scriari neaprucheatã tu-aestu dictsiunar, vedz fingi
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascãacabeti
acabeti (a-ca-bétĭ) adv – tu oara dit soni; pãnã tu soni; tu bitisitã; tu mardzini; angeac, artãc, neisi, vechi
{ro: în fine}
{fr: en fin, à la fin}
{en: finally, at the end}
adar
adar (a-dárŭ) (mi) vb I adrai (a-dráĭ) shi adãrai (a-dã-ráĭ), adram (a-drámŭ) shi adãram (a-dã-rámŭ), adratã (a-drá-tã) shi adãratã (a-dã-rá-tã), adrari/adrare (a-drá-ri) shi adãrari/adãrare (a-dã-rá-ri) – fac;
(expr:
1: tsi-adari? = tsi fats?, cum eshti?, cum ts-u-ai chefea?;
2: mi-adar = mi ndreg, mi-armãtusescu, mi stulsescu;
3: nj-adrai caplu; mi-adrai di yin = biui yin i arãchii multã sh-mi mbitai;
4: lj-adar groapa = l-vatãm;
5: cu adãvgarea-a unui altu zbor dupã el, verbul “adar” agiutã la fãtsearea di alti verbi ca, bunãoarã: (i) adar pãzari = pãzãripsescu; (ii) adar mãyi = mãyipsescu; (iii) adar aveari = avutsãscu; (iv) adar lucri = lucredz; etc.)
{ro: face, construi}
{fr: faire, arranger, construire}
{en: do, make, construct}
ex: adrai (anãltsai) nã casã; adãrarã (featsirã) fãntãnj multi; cã-i lucru tsi s-adarã (s-fatsi); tsi-adari
(expr: tsi fats, cum eshti) prefte? cum lj-u trets?; adarã-lj groapa
(expr: fã-lj groapa, vatãmã-l); cum s-adãrã
(expr: sã ndreapsi, s-armãtusi)?; cã tu sirmi ti adari
(expr: ti-armãtusish); adarã-nj-ti
(expr: armãtusea-ti, stulsea-ti, bagã-ts ucnã pri fatsã), lea doamna-a mea, cã yini gionli shi-nj ti lja; s-adrã
(expr: sã ndreapsi) trã la numtã; s-adrã
(expr: s-armãtusi) tu hrisãhi; lalãl a meu adrã casi nali; dusi si s-adarã
(expr: si sã ndreagã); u adãrarã
(expr: u stulsirã, ndreapsirã) cu veri, biligits shi sãrguci; cum lu-avea adratã caplu
(expr: s-avea mbitatã); lj-adrarã capitili
(expr: si mbitarã)
§ adrat (a-drátŭ) adg adratã (a-drá-tã), adrats (a-drátsĭ), adrati/adrate (a-drá-ti) – faptu
{ro: făcut, construit}
{fr: fait, arrangé, construit}
{en: done, made, constructed}
ex: ursa adratã (faptã) ca moashi; vinji adrat
(expr: mbitat) di la hani; cu cundiljlu canda-adratã
(expr: ndreaptã, ncundiljatã, buisitã)
§ adãrat (a-dã-rátŭ) adg adãratã (a-dã-rá-tã), adãrats (a-dã-rátsĭ), adãrati/adãrate (a-dã-rá-ti) – (unã cu adrat)
afendi
afendi (a-fén-di) sm invar –
1: bãrbat cari ari njits; numa tsi lj-u da a aishtui bãrbat njitslj-a lui; afendu, tatã, patera, baba, andic;
2: omlu tsi easti dus la unã sculii maxus adratã (iu easti nvitsat sh-deapoea hirotunusit) tra s-aibã ndreptul s-lituryiseascã la bisearicã shi s-facã tuti arãdzli crishtineshti; preftu, afendu, pãrinti, pãpã, popã
{ro: tată; preot}
{fr: père; prêtre}
{en: father; priest}
ex: ghini dzãtsea mana, ore afendi; afendi (tata) nu yini adz
§ afendu (a-fén-du) sm afendzã (a-fén-dzã) –
1: atsel trã cari lucreadzã cariva; afindico, domnu, nicuchir, chihãe;
2: tatã, afendi, baba, andic, patera;
3: preftu, afendi, pãrinti, pãpã, popã
{ro: stăpân; tată; preot}
{fr: maître; père; prêtre}
{en: boss; father; priest}
ex: tsi va dzãcã afendu-nju? (domnul, afindicolu-a meu?); afendul (nicuchirlu) a gumarlui; s-mãcã mã-ta shi afendu-tu (tatã-tu); cã nj-am mamã shi nj-am afendu (tatã); turmili a afendu-sui (a tatã-sui); afendul (preftul?, tatãl?), ea-l iu yini; afendul (preftul) intrã tu bisearicã; s-lji spunj a unui afendu (preftu) amãrtiili tsi-ai faptã; la afendul (preftul) tradzi ndreptu; vedz, afendu (pãrinte), dzãtsi Costa
§ afindico (a-fin-di-có) sm afindicadz (a-fin-di-cádzĭ) – atsel trã cari lucreadzã cariva; afendu, domnu, nicuchir, chihãe
{ro: stăpân}
{fr: maître}
{en: boss}
ex: vinji afindicolu; s-bãnedz afindico!
§ afindilji/afindilje (a-fin-dí-lji) sf afindilj (a-fin-díljĭ) – zbor di tinjii (la impirativ) cu cari-lj si greashti a unui om ma mari, a unui om tinjisit, a unui om di la chivernisi, etc.; afendilji, afindii, efendim, dumnilji, tini
{ro: domnule, domnia-ta}
afin
afin (á-finŭ) sm afinj (á-finjĭ) – unã soi di agru-plantã njicã, arburic shcurtu shi stufos tsi creashti ma multu tu locurli di munti (ma poati s-hibã criscutã sh-imirã tu grãdinj di om), cu frãndzã lundzi, lilici di ma multi buei, sh-cu poami njits, arucutoasi, njirli-lãi, buni trã mãcari
{ro: afin}
{fr: airelle, myrtille, bleuets (Canada)}
{en: blueberry plant}
§ afinã (á-fi-nã) sf afindzi/afindze (á-fi-ni) – poama di afingã; afinghi
{ro: afină}
{fr: airelle, myrtille, bleuets (Canada)}
{en: blueberry}
§ afingã (a-fín-gã) sf afindzi/afindze (a-fín-dzi) – (unã cu afinã)
§ afinghi/afinghe (a-fín-ghi) sf afinghi/afinghe (a-fín-ghi) – (unã cu afinã)
ex: aeri adunai multi afinghi
afindã
afindã (a-fin-dắ) sm, sf – vedz tu afendi
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: afendiafindico
afindico (a-fin-di-có) sm – vedz tu afendi
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: afendiafindii/afindie
afindii/afindie (a-fin-dí-i) sf – vedz tu afendi
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: afendiafindilji/afindilje
afindilji/afindilje (a-fin-dí-lji) sf – vedz tu afendi
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: afendiaflu
RO:
EN:to find
FR:
Dictsiunar Armãn-Romãn-Englez-Francez - Mariana Bara 2015
ascapitã; ascapitŭ
RO:a asfinţi; a înghiţi
EN:to sink; to set (the sun); to swallow
FR:
Dictsiunar Armãn-Romãn-Englez-Francez - Mariana Bara 2015
ayiusitŭ
RO:ca moaşte de sfinţi, mumificat
EN:holy
FR:sanctifié
Dictsiunar Armãn-Romãn-Englez-Francez - Mariana Bara 2015
bitisescu, bitsescu, dipisescu
RO:a termina
EN:to end
FR:achever; finir
Dictsiunar Armãn-Romãn-Englez-Francez - Mariana Bara 2015
bitisitã, bitsitã, dipisitã
RO:încheiere, final
EN:end
FR:fin; final
Dictsiunar Armãn-Romãn-Englez-Francez - Mariana Bara 2015
cafiné, cafiniŭ
RO:cafenea
EN:coffee house
FR:café
Dictsiunar Armãn-Romãn-Englez-Francez - Mariana Bara 2015
cumbarŭ
RO:fin de botez; amic
EN:godchild; friend, mate
FR:filleul; compère
Dictsiunar Armãn-Romãn-Englez-Francez - Mariana Bara 2015
dafinŭ, dafnu, dafni
RO:dafin
EN:daphne, laurel
FR:laurier
Dictsiunar Armãn-Romãn-Englez-Francez - Mariana Bara 2015
inshitã
RO:ieşire; sfârşit (al lunii), final
EN:exit; end (of the month)
FR:sortie; fin (de mois); final
Dictsiunar Armãn-Romãn-Englez-Francez - Mariana Bara 2015