![]() |
|
ageami
RO:neexperimentat … Dictsiunar Armãn-Romãn Data DB:27485>2014-05-14 22:30:59.899144 »
ageamiu
RO:neexperimentat … Dictsiunar Armãn-Romãn Data DB:27490>2014-05-14 22:30:59.901534 »
geamandanu
RO:mintean - haină scurtă bărbătească … Dictsiunar Armãn-Romãn Data DB:35115>2014-05-14 22:31:05.510902 »
geamantani, geamantănj
RO:mintean - haină scurtă bărbătească … Dictsiunar Armãn-Romãn Data DB:35116>2014-05-14 22:31:05.511366 »
geamadan
geamadan (gĭa-madánŭ) sn – vedz tu gimãndani
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: gimãndanigeamalã
geamalã (gĭa-má-lã) sf, adg (mash fiminin) geamali/geamale (gĭa-má-li) – muljari tsi easti cu perlji nichiptinats (mintits, ncãrshiljats, ciufulits)
{ro: ciufulită}
{fr: désordonée, ébouruffée}
{en: disheveled}
ex: ca vãrã geamalã
geamantani/geamantane
geamantani/geamantane (gĭa-man-tá-ni) sf – vedz tu gimãndani
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: gimãndanigeambash
geambash (gĭam-báshĭŭ) sm – vedz tu geambaz
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: geambazgeambaz
geambaz (gĭam-bázŭ) sm geambaji (gĭam-bájĭ) – embur (misit) di calj (sh-di alti prãvdzã); geambash; (fig: geambaz = pihlivan, om tsi easti acshu s-facã yimnasticã multu greauã)
{ro: negustor de cai}
{fr: marchand de chevaux}
{en: horse dealer}
ex: zburãi cu un geambaz tra sã-nj vindu calu
§ geambash (gĭam-báshĭŭ) sm geambash (gĭam-báshĭ) – (unã cu geambaz)
§ geambãzlã-chi/geambãzlãche (gĭam-bãz-lắ-chi) sf geambãzlãchi (gĭam-bãz-lắchĭ) – lucrul tsi-l fatsi un geambaz; emburlãchi di calj (sh-di alti prãvdzã)
{ro: geambaslâc}
{fr: profession du marchand de chevaux}
{en: horse dealer’s profession}
ex: lj-plãtii geambãzlãchea (atsea tsi-lj si cadi ti lucrul di misit tsi-l featsi)
§ gimbãshlãchi/gimbãshlãche (gim-bãsh-lắ-chi) sf gimbãshlã-chi (gim-bãsh-lắchĭ) – (unã cu geambãzlãchi)
geambãzlãchi/geambãzlãche
geambãzlãchi/geambãzlãche (gĭam-bãz-lắ-chi) sf – vedz tu geambaz
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: geambazgeamfesi/geamfese
geamfesi/geamfese (gĭam-fé-si) sf geamfesuri (gĭam-fé-surĭ) – unã turlii di stofã di sirmã
{ro: geanfes}
{fr: étoffe de soie}
{en: silk material}
ex: purta nã fustani di geamfesi
geamgilãchi
geamgilãchi (gĭam-gi-lắ-chi) sf – vedz tu geami
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: geamiabur
abur (á-burŭ) sm aburi (á-burĭ) – chicutli (ca unã soi di negurã) tsi es dit apa (dzama, grãsimea, etc.) tsi hearbi (i sta tu vimtu i la soari); (fig: abur = duh, pnevmã, vimtu)
{ro: abur}
{fr: vapeur}
{en: vapor}
ex: friptaljlu chica di grãsimi cu nishti aburi; pãnea scoati aburi; cari-sh dzãtsea cu mintea cãtã puteari au aburlji; suflitlu easti abur (fig: vimtu, duh)
§ aburos (a-bu-rósŭ) adg aburoasã (a-bu-rŭá-sã), aburosh (a-bu-róshĭ), aburoasi/aburoase (a-bu-rŭá-si) – tsi ari i scoati (poati si scoatã) aburi
{ro: aburos}
{fr: vaporeux}
{en: that releases vapors, vaporising}
ex: ca gljetslu, aratsi sh-aburos; urdzãtura aburoasã (tsi scoati aburi)
§ aburedz1 (a-bu-rédzŭ) vb I aburai (a-bu-ráĭ), aburam (a-bu-rámŭ), aburatã (a-bu-rá-tã), aburari/aburare (a-bu-rá-ri) – scot aburi; bag s-shadã tu aburi; acats aburi; mi fac aburi; xizumsescu
{ro: aburi, evapora}
{fr: vaporiser}
{en: vaporize}
ex: carnea abura (scutea aburi) pri fearica uscatã; fãntãnjli tsi abureadzã (tsi scot aburi); loclu abureadzã (scoati aburi)
§ aburat1 (a-bu-rátŭ) adg aburatã (a-bu-rá-tã), aburats (a-bu-rátsĭ), aburati/aburate (a-bu-rá-ti) – tsi ari scoasã aburi; tsi s-ari faptã aburi; tsi ari acãtsatã aburi; tsi ari shidzutã tu aburi; xizumsit
{ro: aburit}
{fr: vaporisé}
{en: vaporized}
§ aburari1/aburare (a-bu-rá-ri) sf aburãri (a-bu-rắrĭ) – atsea tsi s-fatsi cãndu es aburi (cãndu tsiva fatsi, acatsã i scoati aburi); xizumsiri
{ro: acţiunea de a aburi; aburire}
{fr: action d’exhaler des vapeurs}
{en: action of vaporizing} aburescu (a-bu-rés-cu) (mi) vb IV aburii (a-bu-ríĭ), abuream (a-bu-reámŭ), aburitã (a-bu-rí-tã), aburiri/aburire (a-bu-rí-ri) – (unã cu aburedz1)
ex: geamurli s-aburirã (acãtsarã aburi); cãndu pãnea s-usucã u aburim (u bãgãm s-shadã tu aburi)
aeri
aeri (a-ĭérĭ) adv – dzua nãinti di asãndzã; eri;
(expr: nu eara di-aeri, di-aoaltari = eara (om) alãgat, tricut prit multi, nu eara un ageamit)
{ro: ieri}
{fr: hier}
{en: yesterday}
ex: nivistitsi di aeri, di aoaltari
(expr: alãgati, tricuti prit multi); aeri searã, aoartari searã
§ eri (ĭérĭ) adv – (unã cu aeri)
ex: ncarcã caljlji tuts ca eri (ca-aeri)
ageami1
ageami1 (a-gĭa-mí) adg – vedz tu ageamit
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: ageamitageami2/ageame
ageami2/ageame (a-gĭá-mi) sf – vedz tu geami
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: geamiageamilãchi/ageamilãche
ageamilãchi/ageamilãche (a-gĭa-mi-lắ-chi) sf – vedz tu ageamit
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: ageamitageamit
ageamit (a-gĭa-mítŭ) adg ageamitã (a-gĭa-mí-tã), ageamits (a-gĭa-mítsĭ), ageamiti/ageamite (a-gĭa-mí-ti) – tsi nu shtii s-lu facã ghini un lucru (cã nu-ari nvitsatã ninga s-lu facã cum lipseashti); njic sh-cu mintea nicoaptã; agimit, ageamiu, ageami, ninvitsat
{ro: ageamiu, începător}
{fr: novice, naif}
{en: apprentice, naïve}
ex: nicriscutã shi ageamitã (ninvitsatã); easti nica ageamit (njic, nu shtii multi); eara ageamit (cu mintea nicoaptã), nu shtia cum s-u ndreagã; eshti ageamitã, metsi cã perlu tsi sã featsi fuljor
§ agimit (a-gi-mítŭ) adg agimitã (a-gi-mí-tã), agimits (a-gi-mítsĭ), agimiti/agimite (a-gi-mí-ti) – (unã cu ageamit)
ex: muljarea agimitã
§ ageamiu (a-gĭa-míŭ) adg ageamii/ageamie (a-gĭa-mí-i), ageamii (a-gĭa-míĭ), ageamii (a-gĭa-míĭ) – (unã cu ageamit)
ex: ageamia featã plãndzi
§ ageami1 (a-gĭa-mí) adg ageamii/ageamie (a-gĭa-mí-i), ageamii (a-gĭa-míĭ), ageamii (a-gĭa-míĭ) – (unã cu ageamit)
ex: ficior ageami (tinir, ninvitsat); cal ageami (agru, ninvitsat)
§ agimitescu (a-gi-mi-tés-cu) adg agimiteascã (a-gi-mi-teás-cã), agimiteshtsã (a-gi-mi-tésh-tsã), agimiteshti (a-gi-mi-tésh-ti) – faptu ca di-un ageamit
{ro: de ageamit}
{fr: fait par un novice}
ageamitlãchi/ageamitlãche
ageamitlãchi/ageamitlãche (a-gĭa-mit-lắ-chi) sf – vedz tu ageamit
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: ageamitageamiu
ageamiu (a-gĭa-míŭ) adg – vedz tu ageamit
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: ageamitagimit
agimit (a-gi-mítŭ) adg – vedz tu ageamit
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: ageamitagimitescu
agimitescu (a-gi-mi-tés-cu) adg – vedz tu ageamit
T.Cunia Dictsiunar-a-Limbãljei-Armãneascã vedz: ageamitdistorsu
RO:cu ţinută neglijentă, şleampăt
EN:slack; slovenly, sluttish
FR:négligeamment vêtu
Dictsiunar Armãn-Romãn-Englez-Francez - Mariana Bara 2015
geami
RO:geam; fereastră
EN:glass; window
FR:verre;
Dictsiunar Armãn-Romãn-Englez-Francez - Mariana Bara 2015